(July 17, 1796 - February 22, 1875) was a French landscape painter and printmaker in etching. Corot was the leading painter of the Barbizon school of France in the mid-nineteenth century. He is a pivotal figure in landscape painting and his vast output simultaneously references the Neo-Classical tradition and anticipates the plein-air innovations of Impressionism.  Related Paintings of Jean-Baptiste Camille Corot :. | View of Genoa | Modification of Orphee ramenant Eurydice des enfers | Kirche von Marissel | Jeune fille assise un livre a la main | Frau in Blau |
Related Artists:
Johan Laurentz Jensen
(8 March 1800, Gentofte - 26 March 1856, Copenhagen) was a Danish artist who specialized in flower painting. In parallel with his studies at the Danish Academy, he became a pupil of Christoffer Wilhelm Eckersberg and also of Cladius Detlev Fritzsch. Specializing in flower painting, Jensen continued his education in Paris under the Flemish flower painting brothers, Gerard and Cornelis van Spaendonck, and at the porcelain factory in Sevres where he learnt the art of miniature flower painting. Taking 17th-century Dutch flower painting as a starting point, he revived the art in Denmark. His floral arrangements often had both a decorative and symbolic value. Danish plants were often accompanied by exotic flowers and fruits, sometimes even birds. He also became head artist at the Danish Procelain Factory. Jensen had an extensive circle of customers and many students, especially women, including Louise of Hesse-Kassel who later married King Christian IX. Since the 1980s, his works have gained wide international recognition. Many are exhibited in Statens Museum for Kunst and in Thorvaldsens Museum.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
BELLE-CHOSE, Henri
Flemish Gothic Era Painter, active ca.1415-1440 South Netherlandish painter. He was one of the artists who came from the South Netherlands to work for the French royal family. On 23 May 1415 he succeeded Jean Malouel as court painter and Valet de Chambre to John the Fearless, Duke of Burgundy, in Dijon, and he may already have been connected with Malouel's workshop. On 5 November 1415 Bellechose was paid for painting four small wooden pillars with angels, which were placed around the high altar of Notre-Dame, Dijon. On 19 May 1416 the duke authorized the purchase of materials for Bellechose to complete two panels, one of the Martyrdom of St Denis and another showing the Death of the Virgin, for the Charterhouse of Champmol. Bellechose also carried out decorative work, including painting banners for the Duke's castle of Talant near Dijon in 1416 and coats of arms for the funeral of John the Fearless in 1419. On 5 April 1420 Bellechose was appointed court painter to Philip the Good, successor to John the Fearless. His first known commissions were again of a decorative nature, including work for the funerals of Margaret of Bavaria, wife of John the Fearless, in 1423 and of Catherine of Burgundy, daughter of an earlier Duke of Burgundy, Philip the Bold, in 1425 and for the marriage of Philip the Good's sister Agnes of Burgundy in 1424. During these years he had eight assistants and two apprentices; travelling artists, including some from German territory, also worked in his shop on a temporary basis. Around this time he married Alixant Lebon, daughter of a Dijon notary. On 21 November 1425 Philip the Good ordered an altarpiece of the Virgin venerated by John the Fearless and Philip the Good, accompanied by SS John the Evangelist and Claude, for the chapel of the castle at Saulx-le-Duc in Burgundy. Bellechose painted three statues for the new entrance gate to the palace in Dijon in 1426. In August 1429 he received an important commission for St Michel, Dijon, to make an altarpiece with Christ and the Twelve Apostles and an antependium showing the Annunciation. Exactly a year later his name appears for the last time in the ducal accounts.